Förälder vs. Egentid
Det är ingen lätt match att vara småbarnsförälder, det tänker jag inte påstå.
Jag har gnällt och svurit och varit i upplösningstillståndet jag med, och inte bara en gång.
Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på när jag valde att behålla Fisan, men samtidigt så ångrar jag det INTE en enda sekund. Absolut inte.
Hon är det bästaste jag har gjort i mitt liv. Och där är det färdigdiskuterat.
Men vissa människor verkar inte ha tänkt till alls, för fem öre, innan dom valde att skaffa barn.
Jag menar, det är trots allt en människa vi pratar om. Som kräver otroligt mycket uppmärksamhet i början, det är ofta många sömnlösa nätter, kolik, tokiga sovtider, nya intryck osv osv.
För att återgå till att vissa människor inte har tänkt alls.
Väljer du att behålla ditt barn, oavsett om du är tillsammans med pappan eller inte, så väljer du att avstå från fester, sena nätter, vänner, spontanresor osv osv. IAF den första tiden.
Jag menar inte att man som mamma/pappa aldrig mer kan festa eller resa eller umgås med vänner.
Men som jag sa, den första tiden så får man helt enkelt avstå från det (om man nu inte vill bli av med sitt barn eller skiter fullständigt i det).
Som mamma ÄR man trött, ofta.
Man är less, irriterad och man kanske inte orkar stå en timme eller mer framför spegeln, och speciellt inte som ensamstående..
Om man nu inte väljer att lämna bort sitt barn hit och dit, jämt och hela tiden. Till vem som helst.
Jag tycker att det är fel, riktigt fel.
Sånna mammor borde, enligt mig, inte få ha sina barn.
Men det är MIN åsikt..
Jag har gnällt och svurit och varit i upplösningstillståndet jag med, och inte bara en gång.
Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på när jag valde att behålla Fisan, men samtidigt så ångrar jag det INTE en enda sekund. Absolut inte.
Hon är det bästaste jag har gjort i mitt liv. Och där är det färdigdiskuterat.
Men vissa människor verkar inte ha tänkt till alls, för fem öre, innan dom valde att skaffa barn.
Jag menar, det är trots allt en människa vi pratar om. Som kräver otroligt mycket uppmärksamhet i början, det är ofta många sömnlösa nätter, kolik, tokiga sovtider, nya intryck osv osv.
För att återgå till att vissa människor inte har tänkt alls.
Väljer du att behålla ditt barn, oavsett om du är tillsammans med pappan eller inte, så väljer du att avstå från fester, sena nätter, vänner, spontanresor osv osv. IAF den första tiden.
Jag menar inte att man som mamma/pappa aldrig mer kan festa eller resa eller umgås med vänner.
Men som jag sa, den första tiden så får man helt enkelt avstå från det (om man nu inte vill bli av med sitt barn eller skiter fullständigt i det).
Som mamma ÄR man trött, ofta.
Man är less, irriterad och man kanske inte orkar stå en timme eller mer framför spegeln, och speciellt inte som ensamstående..
Om man nu inte väljer att lämna bort sitt barn hit och dit, jämt och hela tiden. Till vem som helst.
Jag tycker att det är fel, riktigt fel.
Sånna mammor borde, enligt mig, inte få ha sina barn.
Men det är MIN åsikt..
Kommentarer
Postat av: MammaBulln
vet du Emmelie.. jag kunde inte ha sagt det bättre själv !! håller med till 100%, och som du skriver, det finns dom människor på våra jord som inte borde få kalla sig förälder !! känns som att fler & fler ser ett barn som status :/ och det finns dom som tycker synd om sig föratt dom fått "lämna" sitt gamla liv och dom personerna borde INTE få ha hand om sina barn.. tur att DU & JAG är bästaste mammorna till våra barn iallafall ;) puss på dig
Trackback
